Detta är Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, med närmare
hälften av alla svåra demenstillstånd. Demens orsakas av olika sjukdomar
och skador som drabbar vårt mest komplicerade organ, nämligen hjärnan.
Vid Alzheimers sjukdom drabbas särskilt de hjärnområden som ansvarar
för minnesfunktionen, förmågan att uttrycka sig och förstå det talade och
skrivna språket, rumslig orientering och olika praktiska färdigheter.
Alzheimers sjukdom kan uppträda tidigt, mellan 40 och 65 års ålder,
men vanligen efter 65 år. Sjukdomsbilden påverkas i någon mån av hur
gammal man är vid insjuknandet. Kvinnor och män drabbas i samma
utsträckning, men eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre finns det
fler äldre kvinnor än män med Alzheimers sjukdom. Det var den tyske
läkaren Alois Alzheimer som först beskrev denna sjukdom hos en
kvinna i 50-års åldern. Hon hade blivit tilltagande glömsk och orolig
och dessutom förlorat förmågan att känna igen välbekanta personer.

Antalet drabbade ökar

I västvärlden är demens den fjärde vanligaste dödsorsaken efter hjärt-
och kärlsjukdomar, cancer och slaganfall. I Sverige beräknas cirka
160.000 individer lida av demens och omkring hälften av dessa har
Alzheimers sjukdom. Varje år drabbas ytterligare 20-25.000 av någon
form av demens. Omkring 7% av den äldre befolkningen och 20-30%
av 85-åringarna, har en demenssjukdom. Eftersom medellivslängden
och andelen äldre ökar räknar man med att antalet demenssjuka år
2010 har ökat till närmare 200.000 och de alzheimersjuka till 100.000.
Alzheimers sjukdom liksom andra demenssjukdomar påverkar även
de anhörigas livssituation mycket kraftigt. Drygt en halv miljon svenskar
är anhöriga till någon demenssjuk. Alzheimers sjukdom kan med rätta
kallas "de anhörigas sjukdom".

Symtom och sjukdomsförlopp

Alzheimers sjukdom börjar vanligen smygande och utvecklas långsamt
under en följd av år. Om sjukdomen startar före 65-års ålder varar
deni genomsnitt 11 år, med en variationmellan 5 och 20 år. Hos äldre
individer varar sjukdomen i genomsnitt i 7 år, med en betydande variation.

Man kan urskilja tre stadier i sjukdomen
De tidigaste symtomen är försämrat minne, trötthet, svårigheter att
uttrycka sig och förstå vad andra säger. Ångest, sömnsvårigheter och
nedstämdhet tillhör sjukdomsbilden. Den sjuke skäms ofta för sina
handikapp och försöker dölja dem på olika sätt.

I sjukdomens andra stadium får den sjuke svårt att klara sig själv
på grund av glömska, svårigheter att känna igen, att orientera sig
och att klara praktiska göromål. Den sjuke behöver trygghet,
uppmuntran, hjälp och tillsyn för att klara sin vardagliga tillvaro.

Under sjukdomens tredje och sista stadium blir den drabbade allt
mer passiv, svårkontaktad och i stort behov av hjälp. Den sjuke
behöver hjälp med att klara sin hygien, ätandet och påklädningen.
Under denna sjukdomsperiod tillstöter ofta komplikationer i form
av infektioner, blodtrycksfall och perioder av förvirring.

Alzheimers sjukdom är inte ett naturligt åldrande

Hälften av alla svenskar tror felaktigt att demens hör till det naturliga
åldrandet. Demens beror emellertid på sjukdomar och skador som
drabbar hjärnan. Därför är det viktigt att tidiga symtom vid demens
uppmärksammas, utreds och behandlas.

Patologiska hjärnförändringar

De sjukliga förändringarna i hjärnvävnaden vid Alzheimers sjukdom
består framför allt av små, rundade ärrbildningar (plack med amyloid-
äggvita), störning av nervcellens inre organisation (neurofibrillär
degeneration) och undergång av kontaktapparaten mellan nervceller.
Detta leder till en skrumpning och även viss förlust av nervceller och
så småningom en skrumpning av hela hjärnan. Blodkärlen i hjärnan
drabbas också i varierande grad av inlagring av amyloid. Ofta
tillkommer där jämte skador på ledningarna i den vita substansen.

Diagnosen är viktig

En misstänkt demenssjukdom skall bli föremål för medicinsk
utredning så tidigt som möjligt. Den sjuke och dennes anhöriga
får här igenom möjlighet att ställa frågor om sjukdomen och dess
följder och vilka behandlingsmöjligheter som finns. Det finns nämligen
behandlingsbara orsaker till demens: ämnesomsättningsrubbning,
infektion och bristtillstånd. Dessutom kan demens förväxlas med
andra sjukdomar som t ex förvirringstillstånd och svår depression.
De första läkemedlen mot Alzheimers sjukdom har registrerats
i Sverige. Eftersom dessa läkemedel endast bör användas mot
Alzheimers sjukdom och på ett tidigt stadium av sjukdomen,
får diagnostiken allt större betydelse.

Behandling med läkemedel

Det finns numera möjlighet att behandla Alzheimers sjukdom med
läkemedel. För närvarnade används två olika typer av läkemedel
för behandling av Alzheimers sjukdom.
De s k acetylkolinesterashämmarna används för att höja halten av
signalsubstansen acetykolin och används vid mild till medelsvår
demens av alzheimertyp.
Ett annat läkemedel, som verkar på signalsubstansen glutamat
förskrives för patienter med måttlig till svår alzheimers sjukdom.
Ofta kombineras dessa två typer av läkemedel för att verka på båda
dessa signalsystem.Det rör sig om långtidsbehandling och medicinen
bör ordineras och följas upp av läkare med speciell kunskap
om demenssjukdom.
Antalet läkemedel mot Alzheimers sjukdom förväntas öka betydligt
under de närmaste åren. Dessutom kan vissa symtom och komplikationer
vid Alzheimers sjukdom behandlas. Det gäller symtom som ångest ,
sömnsvårigheter, depression, misstänksamhet och hallucinationer.
Det kan också gälla hjärnsjukdom, lågt blodtryck och epileptiska anfall.

Behandling och vård

Alzheimers sjukdom är mestadels långdragen. De flesta alzheimer-
sjuka bor hemma och vårdas av sina anhöriga, åtminstone under
de tidiga stadierna av sjukdomen. De anhöriga behöver dock
information, stöd och avlastning i detta arbete, från hemtjänsten
och genom särskild dagsjukvård (dagvård). Dagsjukvården gör
det möjligt att bo kvar hemma, trots betydande demenshandikapp.
När den sjuke inte längre kan bo kvar hemma med stöd av växel-
vård och dagsjukvård kan vård i gruppboende och sjukhemsvård
komma ifråga. Ställningstagande till lämpliga boende och vårdformer
bör ske genom en vårdplanering där alla berörda och ävenden
demenssjuke deltar. Den fortsatta vården underlättas av ett nära
samarbete mellan sjukvård och socialtjänst. Demensvården är ett
av samhällets största medicinska och social åtaganden. Vården av
demenssjuka i Sverige beräknas kosta drygt 30 miljarder kronor.
De anhörigas insatser är av mycket stor betydelse men samtidigt
svåra att skatta i ekonomiska termer. Omkring 2/3 av alla sjuk-
hussängar upptas idag av individer som har någon forma av
demens, jämfört med 1/3 i slutet av 70-talet. Den ungefärliga
kostnaden för en demenspatient per år:

• Mild demens 183.000 kr

• Måttlig demens 294.000 kr

• Grav demens 334.000 kr

• Mycket grav demens 429.000 kr

Forskning pågår

Orsaken till Alzheimers sjukdom är ännu inte klarlagda. Det pågår
intensiv forskning och svenska forskare är bland de främsta på
detta område. Forskarna har klarlagt vissa faktorer som ökar
risken för att drabbas av sjukdomen: ärftlighet, hög ålder och
Downs syndrom (mongolism) Personer med Downs syndrom
har en extra kromosom 21. I denna kromosom har man också fått
arvsanlag som styr produktionen av amyloid, som är en patologisk
äggvitesubstans som bildas vid Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom kan numera diagnostiseras tidigt genom en
noggrann neuropsykiatrisk utredning som även omfattar blodflöde
(rCBF) och ämnesomsättning. Det finns ett flertal mycket intressanta
forskningslinjer beträffande läkemedels- behandling av Alzheimers
sjukdom. Denna forskning gäller signalsubstanser, hormoner som
östrogen och tillväxthormon, inflammatoriska processer, blodtryck
speciellt lågt och labilt blodtryck. Dessutom forskas det kring tidig
diagnostik med hjälp av psykologiskatest, kemisk analys m m.
Forskningens yttersta mål är att finna sjukdomens orsak och de
faktorer som kan skydda om Alzheimers sjukdom.