top1
top2
minnesgåva
alzheimerföreningen
bli medlem
index
Utbildning
Tidningen
Bli medlem och få Alzheimertidningen
Läs mer
Utbildning

Svenskt register för Beteendemässiga
och Psykiska Symptom vid Demens

www.bpsd.se
Skaffa en generalfullmakt

Se i god tid till att både man och hustru
har rätt att disponera alla konton.
En generalfullmakt ger partnern/vuxna
barn rätt att sköta i princip allt åt full-
maktsgivaren. Den behöver inte bevittnas, men för att skapa större
trovärdighet är det bra om två vittnen
intygar att den ger uttryck för
fullmaktsgivarens vilja.
Här kan du ladda ner en blankett:
www.webbkontoret.se/dokument/
generalfullmakt.pdf

Taggisar
I en ICE Taggisar sparar du enkelt
kontaktinformation till anhöriga samt
information om viktiga mediciner och
sjukdomar.
www.taggisar.se
Bort Med skammen
Om demens
och att vara anhörig
www.bortmedskammen.blogg.se/
Forskare hoppas på
Alzheimersvaccin


Två läkemedelsstudier i Malmö ger
hopp om ett verkningsfullt vaccin.
Malmöbon Rolf Zieger får behandling
mot sjukdomen.


Läs mer

Hund och gps ger stöd
när minnet sviker


Läs mer
Din rätt till vård och
omsorg – en vägvisare
för äldre

Ladda ner PDF-dokument
Nationella riktlinjer 2010
för vård och omsorg vid
demenssjukdom

Ladda ner PDF-dokument
Nationella riktlinjer för
dig som har en demens-
sjukdom och för
dina närstående.

Ladda ner PDF-dokument
gapet

Gapet – ett nätverk
för anhöriga till sjuka

maria cavalli
Maria Cavalli har startat
webbtjänsten Gapet, ett
socialt nätverk för anhöriga.

Visionen är att minska gapet
mellan anhöriga och ge dem
information och kontakter via nätet.

Läs mer

Besök www.gapet.se

Samtalsgrupper

Ersta

Ersta diakoni erbjuder sedan
2008 samtalsgrupper
för personer som
nyligen fått en demensdiagnos,
och andra som berörs
av sjukdomen.


Läs mer


Ersta

Genom ett nytt och unikt sam-
arbete mellan Ersta Sköndal
högskola, Ersta diakoni/Ersta
kyrka erbjuder vi en
subventionerad
uppdragsutbildning om
livsåskådning och identitet
vid demens.
Utbildningen syftar till att stärka
personer med demenssjukdom
i deras upplevelse av personlig
identitet och värde.


Läs mer

Att leva med och ta hand om en person med demens

 
print Skriv ut sidan

Det kan vara mycket svårt ibland att ge vård. Men det finns sätt som hjälper till att hantera situationen. Det här är några tips som har fungerat för andra vårdgivare.

Att behålla värdigheten

Att skapa rutiner

Att stötta personens oberoende

Att undvika konfrontationer

Förenkla deras uppgifter

Förbättrad säkerhet

Att hålla personen aktiv

Kommunikation

Minneshjälpmedel


Att behålla värdigheten

"Personer med demens är individer med känslor - behandla dem
med respekt och värdighet."

Kom ihåg att den du sköter om fortfarande är en individ med känslor.
Demens påverkar människor på olika sätt. Tidigt i sjukdomen kan de
drabbade vara medvetna om att de får kämpa med vardagsuppgifter,
som de förut hade lätt för. Det du och andra personer säger kan oroa
dem. Undvik att diskutera deras tillstånd i deras närvaro.
Att berätta för en dement person att han eller hon har en diagnos,
kräver känslighet och färdighet. Er Alzheimerförening eller läkare kan
ge råd om detta.

upp


Att skapa rutiner

"Med bra rutiner behöver du fatta färre beslut och kan skapa
säkerhet för personen med demens."

Med bra rutiner behöver du fatta färre beslut och kan skapa säkerhet för
personen med demens. Bra rutiner kan också bidra till att de minns vad
de ska göra och skapa ordning och struktur i den röriga vardagen.

Exempel på bra rutiner:

  • att varje dag göra något som håller personen
    aktiv, kan göra att det blir lättare att sova på nätterna
  • regelbundna toalettbesök kan minska risken för
    olyckor ett varmt bad före sänggåendet

Rutiner kan alltså hjälpa till, men försök leva så normalt som möjligt.
Försök behandla personen som du gjorde före sjukdomen i så stor
utsträckning som möjligt.
upp


Att stötta personens oberoende

"Att uppmuntra personens oberoende bidrar till bibehållen
självrespekt och minskar din börda."

Personen med demens bör uppmuntras att vara oberoende så länge
det bara går. Att uppmuntra personens oberoende bidrar till bibehållen
självrespekt och minskar din börda.
Om personen tycker om att åka och handla på egen hand och fortfarande
kan gå hemifrån och komma tillbaka utan att gå vilse, ska du tillåta det.
Se till att personen har sina ID-handlingar med sig och information om
var han eller hon bor. Om personen oftast brukar besöka samma butiker
under sina shoppingturer kan det vara bra att berätta om dennes problem
för butikschefer och expediter. Då kan man undvika konfrontation eller
oro för alla inblandade.
Avråd inte personen från att ha husdjur, eftersom de kan ge sällskap
och hålla dem aktiva. Om personen inte kan ta hand om ett husdjur,
kan du försöka hitta en lösning där personen ändå kan träffa husdjuret
regelbundet.
upp


Att undvika konfrontationer

"Gör inte personen uppmärksam på misslyckanden och undvik
konfrontation genom att behålla lugnet."

Alla typer av konflikter utsätter dig och personen med demens för onödig
stress. Sjukdomens beskaffenhet gör att personer med demens hela tiden
glömmer eller förnekar att de har gjort något fel och att de kan bete sig
illa. Det är viktigt att du inte glömmer att det är problem som uppstår
på grund av sjukdomen.
Gör inte personen uppmärksam på misslyckanden och behåll fattningen.
Om personer med demens inte vet att de har gjort något fel, blir de
automatiskt defensiva om du konfronterar dem. Det gör dem bara
upprörda och kan förvärra situationen. Kom ihåg att det är sjukdomens
fel, inte personens.
upp


Förenkla deras uppgifter

"Undvik förvirring och stress genom att förenkla de dagliga rutinerna."
Försök underlätta för personer med demens. Erbjud inte för många
alternativ, eftersom det kan förvirra och oroa dem. I sjukdomens tidiga
stadier kan de till exempel klä på sig själva. Men allt eftersom sjukdomen
fortskrider, kommer du att behöva vägleda dem, och till slut klä på dem.
Precis som när det gäller att äta och tvätta sig, kanske personen inte
kommer ihåg hur det går till. Du måste förenkla dessa vardagliga
uppgifter.
Att behöva förenkla de dagliga rutinerna kan vara mycket frustrerande
för er båda. Kom ihåg att det inte är personens fel, utan en följd av
demensen.
upp


Förbättrad säkerhet

"Gör hemmet så säkert som möjligt."
Allt eftersom demensen fortskrider, kan bristen på fysisk koordination
och minneförlusten öka risken för skador, så du bör göra hemmet så
säkert som möjligt.
Det kan röra sig om lösa eller slitna mattor, blankpolerade golv, trasiga
eller lösa trappräcken, lösa el-sladdar och allmän röra. Det viktigaste är
att försöka undvika olyckor, och om något kan flyttas eller göras säkrare
är det värt insatsen.
Om personen med demens ändå faller och får ont och du inte kan hjälpa
till ska du försöka att inte gripas av panik. Behåll lugnet och gör det så
bekvämt som möjligt för personen och förklara vad du gör (t ex om du
ringer efter en läkare). När hjälpen är på väg ska du fortsätta att lugna
personen och se till att han eller hon har det bekvämt.
upp


Att hålla personen aktiv

"Att hålla personen aktiv stärker värdigheten och självkänslan
och bevarar den fysiska och mentala förmågan."

Vissa inplanerade aktiviteter kan stärka en persons värdighet och självkänsla genom att ge en mening med livet samtidigt som det också bevarar den fysiska och mentala förmågan.
Ta gärna en promenad varje dag med personen med demens. Det håller er båda i form och ger också många intryck som kan stimulera konversationen. Fysiska aktiviteter kan också hjälpa personen att sova bättre på nätterna.

Om personen är social bör du uppmuntra restaurang- och barbesök. Bjud in vänner och familjen, men undvik stora tillställningar, eftersom de kan vara svåra att hantera för personen med demens. Han eller hon kan också må bra av att använda sig av kunskaper från ett tidigare yrke eller en hobby, som t ex trädgårdsskötsel eller hushållsskötsel.
Allt eftersom sjukdomen fortskrider blir det svårare att hålla igång både personens sinne och kropp, och det personen tycker om och ogillar kan förändras med tiden. Det gör att du som vårdgivare måste vara observant och flexibel när du planerar olika aktiviteter.
upp


Kommunikation

"Personer som får försämrad språkförmåga, förlitar sig mer på
andra sinnen, som känsel och syn."

Kommunikationen blir svårare och svårare allt eftersom sjukdomen fortskrider. Det kan hjälpa att:

  • Försäkra sig om att personens sinnen, som synen
    och hörseln inte försämras. Glasögonen kanske
    inte längre har rätt styrka och hörapparaten kanske
    inte fungerar som den ska.

  • Prata tydligt, långsamt, ansikte mot ansikte och
    i ögonhöjd.

  • Visa kärlek och omtanke med kramar om personen
    är bekväm med det.

  • Var uppmärksam på personens kroppsspråk – personer
    som har försämrad språkförmåga kommunicerar på
    andra sätt än verbalt.

  • Var uppmärksam på ditt eget kroppsspråk.

  • Ta reda på vilka påminnelseord/ord som ger hjälp
    på traven, vilken vägledning och demonstration som
    behövs för att kommunicera effektivt med personen.

  • Se till att du har personens fulla uppmärksamhet
    innan du pratar.

upp


Minneshjälpmedel

"Använd minneshjälpmedel för att hjälpa personen att minnas
och undvika förvirring."

Ett av de största problemen med demens är bristen på korttidsminne.
Det innebär att folk kan glömma vad som precis har hänt dem. De kan till exempel glömma bort att de nyss har ätit lunch och kan be om lunch igen.
Ett värdefullt sätt att hjälpa någon att hantera minnesförlust är att skapa egna anpassade 'minnesverktyg', som anslagstavlor, minneslistor och instruktionsblad.

  • Förvara välkända föremål på sina vanliga
    platser, där de är lätta att hitta.

  • Se till att alla klockor visar rätt tid.

  • Ange dagens datum på alla kalendrar,
    t ex. genom att pricka för dagarna som går.

  • Sätt upp en anslagstavla på en framträdande
    plats och ta för vana att använda den.

  • Gör en lista över dagens aktiviteter och placera
    den någonstans där den är lätt att hitta. Uppmuntra
    personen med demens att läsa den ofta och pricka
    för varje aktivitet som genomförs.

  • Om du måste lämna personen med demens ensam
    en stund och gå ut, ska du skriva en tydlig lapp där
    du berättar vart du har gått och när du kommer tillbaka.
    Försök etablera ett regelbundet mönster, så att när
    du går hemifrån ingår det i en rutin.

  • Sätt upp fotografier av familjemedlemmar och nära
    vänner, med deras namn tydligt angivna. Eller skriv
    in namnen vid fotografierna i ett album och uppmuntra
    personen att titta på dem ofta.

Det finns forskning som tyder på att om man uppmuntrar personer med demens att använda sin hjärna kan det hjälpa dem. Se till att personen inte överhopas av mentala övningar, som att läsa, spela spel, måla, eftersom det kan framkalla en kris om personen inser att han eller hon inte längre klarar av att utföra enkla saker. Om du tar hänsyn till dessa begränsningar, är det inget fel, utan det kan snarare vara till gagn för personen med demens, om du skapar en stimulerande miljö åt honom eller henne.
Förlusten av korttidsminne kan vara plågsam. I stället för att påminna personer med demens vad de nyss har gjort, kan det vara bättre att försöka ha trevligt tillsammans i stunden när man gör olika saker.
På så sätt kan man undvika oro både för dig och för personen med demens. Minneshjälpmedel är inte så användbara i de senare
stadierna av demensen.
upp

 


Facebook
Gratis telefonrådgivning
Gratis telefonrådgivning
Våra samarbetspartners


Blomsterfonden
 
Röda Korset Djursholm

Johanniterhjälpen

Ersta diakoni

alzheimersinfo

Alzheimersinfo.se

En hemsida för patienter
och anhöriga.
alois assistans
ALOIS assistans
riktar sig till dig med demens
eller någon annan neurologisk
sjukdom eller skada och som är
i behov av personlig assistans.
alzheimer.bloggo.nu/
Yvonne Kingbrandt,
född 1953, fick diagnosen
Alzheimers sjukdom 2008.

Läs hennes blogg >>
Alanna Shaikh:
Hur jag förbereder mig på
att få Alzheimers

Taggisar


Se filmen >>

Seniorval
 
På hemsidan Seniorval.se hittar
du boende och omsorgstjänster
för seniorer över hela landet.
Du får även tips och guider samt
kan ta del av reportage för
inspiration.
Läs mer på www.seniorval.se
Vad är alzheimer?
Swedish Brain Powers ledare
Bengt Winblad förklarar...


Vad är alzheimer?


Se filmen >>

Sjuka hjärnceller och
hårdkokta ägg…

Swedish Brain Power-medlemmen
professor Patrik Brundin förklarar
på molekylär nivå vad sjuka
nervceller och hårdkokta ägg
har gemensamt...

Sjuka hjärnceller och  hårdkokta ägg…


Se filmen >>


forum
alzheimersinfo


En levnadsberättelse i ord och bild

Var är jag född. Hur jag vill ha det nu.
En berättelse att fylla i och som
kan följa genom demenssjukdomen.
Häftet är gjort i 2 delar med
förtryckta rubriker/frågor.
Del ett ska ligga framme för att
läsa och minnas.
Del två ska förvaras under sekretess.
Här finns praktiska och medicinska
uppgifter samt svåra händelser i livet
som kan skapa förståelse till ett udda
beteende.

Författare/illustratör Lena Broman.

Läs mer och beställ på
http://www.lenabroman.se/
levnadsberattelse.html

Sven Wollter stöder
Alzheimerföreningen!
Det var en smärtsam
upplevelse när min
egen mamma blev
demenssjuk.

Läs mer
sven
sitekarta
sitekarta

Senast uppdaterad: 28 August 2012
.
Alzheimerföreningen i Sverige • Box 197, 211 00 Lund • Tel 046-14 73 18 • Fax 046-18 89 76 • info@alzheimerforeningen.se