Lewybody demens (LBD) är en demensform som liknar både Alzheimers
och Parkinsons sjukdom. Undersökningar tyder på att LBD kan utgöra
5-15% av alla äldre demenspatienter. Detta informationsblad beskriver
symtomen vid LBD, hur man ställer diagnosen och hur man behandlar
LBD.

Vad är Lewy bodies - eller Lewykroppar?

Lewy bodies, som är uppkallade efter den doktor som först beskrev
dem 1912, är små runda proteinansamlingar i nervcellerna. Man tror
att deras närvaro på något vis förhindrar cellerna att fungera normalt,
kanske genom att avbryta förbindelser mellan cellerna genom att
påverka olika kemiska budbärare som acetylkolin och dopamin.

Lewy bodies finns också i hjärnan hos personer med Parkinsons
sjukdom som är en neurologisk sjukdom som påverkar rörelse-
förmågan. Vissa personer som initialt får diagnosen Parkinsons
sjukdom utvecklar senare en demensform som så gott som helt
liknar LBD. Forskare försöker ta reda på varför Lewy bodies upp-
kommer i hjärnan och vilken effekt de utövar.

Lewybodydemens benämns ibland med andra namn som Lewy body
varianten av Alzheimers sjukdom, Demens med Lewy bodies m fl.
Med dessa namn menar man dock samma tillstånd.

Symtom

LBD är en sjukdom där symtomen förvärras efter hand. I genom-
snitt kan man säga att sjukdomen fortskrider ungefär på samma vis,
lika långsamt, som Alzheimers sjukdom d v s över många år. Patienter
med LBD har typiskt vissa symtom gemensamt med både Alzheimer
och Parkinsons sjukdom.

Personer med LBD har ofta minnesstörning (även om den inte är det
dominerande i symtombilden), svårt med den rumsliga uppfattningen
(svårt att hitta t ex) och ibland svårt med språket som att hitta rätt
ord. På detta sättet liknar den Alzheimers sjukdom.

Personer med LBD utvecklar oftast också symtom som vid Parkinsons
sjukdom som förlångsamning, muskelstelhet, skakningar, framåtlutande
gång med små steg, försämrad ansiktsmimik och förändrad/försvagad
röst.

Karaktäristiska symtom vid LBD

Det finns också symtom som är karaktäristiska för LBD:

• Förmågan och uppmärksamheten fluktuerar (varierar)
  över dagen och ibland från ena stunden till den andra.
• Svimningar och fall förekommer.
• Upplevelse av detaljerade och övertygande
  synhallucinationer, ofta djur eller människor.
• Sömnrubbning med ökad trötthet, orolig
  och störd sömn med förvirring,
  mardrömmar och hallucinationer.
• Blodtrycksfall.

Vem drabbas?

LBD drabbar både män och kvinnor. Som vid de flesta demenssjuk-
domar är LBD vanligare över 65 års ålder, men man kan även vara
yngre och få LBD.

LBD diagnosen.

LBD kan vara svår att diagnostisera. Många har kanske istället fått
diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens. Diagnosen
ställs på basen av symtomen särskilt den parkinsonliknande motoriken,
synhallucinationerna och det fluktuerande tillståndet.

Det är alltid viktigt att få en väl övervägd demensdiagnos men man
kan säga att är särkilt viktigt om man misstänker LBD eftersom
personer med LBD kan reagera särkilt dåligt (överreagera) på vissa
läkemedel.

LBD och neuroleptika

Neuroleptika är starkt lugnande läkemedel som man vanligen ger till
personer med psykisk sjukdom. De har också förskrivits till personer
med demenssjukdom.

Det är förståss alltid att föredra om man kan hantera patientens oro
och obehag utan mediciner. Man får aldrig skriva ut neuroleptika som
ersättning för god omvårdnad!

För personer med LBD kan neuroleptika vara särskilt farligt. Denna
typ av läkemedel kan som biverkan ge Parkinsonliknande symtom
som muskelstelhet, orörlighet, svårighet att fungera och kommunicera.
Studier har visat att personer med LBD t o m kan drabbas av plötslig
död om de får neuroleptika.

Om en person med LBD ändå måste ha neuroleptika måste detta ske
under kontrollerade former och utvärderas noggrant.

Nedan följer en lista på namnen på vanliga neuroleptika med
reservation för att nya läkemedel kommer dock hela tiden.

• Chlorpromazine (Hibernal)
• Levomepromazine (Nozinan)
• Haloperidol (Haldol)
• Perfenazin (Trilafon)
• Tioridazin (Mallorol)
• Flupentixol (Fluanxol)
• Risperidone (Risperdal)
• Olanzapine (Zyprexa)
• Ziprasidon (Zeldox)
• Klozapin (Leponex)
• Quetiapine (Seroquel)
• Behandling

För närvarande finns det ingen botande behandling vid LBD. Ny
forskning visar att behandling med de kolinesterashämmare (broms-
mediciner) som man använder vid Alzheimers sjukdom också kan
ha god effekt vid LBD även om indikationen LBD inte finns för dessa
medel.

Symtom som hallucinationer kan ibland bli mindre obehagliga om
man talar om dem. Ibland kan dålig syn och hörsel bidra till
utvecklingen av hallucinationer och man bör därför justera glasögon,
operera ev starr och optimera hörsel med de hjälpmedel som stå
till buds.

Personer med stelhet p g a parkinsonism kan ha nytta av anti
Parkinson medicin även om dessa medel ibland gör hallucinationerna
och förvirringen värre. Sjukgymnastik och gånghjälpmedel kan vara
av värde.

När man är anhörig eller vårdare till en person med LBD är det
viktigt att vara flexibel och komma ihåg att symtomen fluktuerar.

LEWYKROPPSDEMENS – STOR RISK FÖR FELBEHANDLING OCH DÖD
Läs i läkartidningen nr 20 2009