När du fått diagnosen demenssjukdom drabbas du troligen av mycket
blandade känslor. Det är vanligt att känna ilska, nedstämdhet, oro,
sorg, skuld eller frustration. Du kanske också känner lättnad över att
man hittat en medicinsk orsak till dina besvär.  Du kanske tänker:
”Det visade sig i alla fall vara en sjukdom och inte ett mentalt
sammanbrott".

Dessa känslor är normala och det finns många saker du kan göra för att
hjälpa dig göra livet enklare och mer njutbart, både nu och i framtiden.
Det är viktigt att komma ihåg att inga förändringar kommer att inträffa
hastigt. Du behöver tid att anpassa din livsföring och för att finna hjälp
när du behöver den.

Även om du behöver anpassa dig till ett liv i lite långsammare tempo
kommer du inte att behöva underkasta dig plötslig försämring, oförmåga
att känna empati eller sviktande omdöme. Du kan fortfarande ha ett rikt
liv fyllt med olika möjligheter och alternativ.

Du är inte ensam om att ha drabbats av demens. Här är några tips som
andra människor i samma situation har funnit användbara:

• Var positiv. Koncentrera dig på saker du kan göra i stället för
  saker som blivit svårare.
• Behåll din känsla för humor. Den kan verkligen hjälpa dig.
• Bygg upp ditt självförtroende. Många tappar det då de får diagnosen.
  Du kommer att känna hur det byggs upp då du ser hur många
  saker du fortfarande kan göra.
• Var uppriktig med hur du känner kring din diagnos och tillåt andra
  i familjen också vara det.
• Tala om för folk att du lider av minnesproblem och var inte generad
  över att be dem upprepa eller förklara saker de kanske redan
  berättat om flera gånger
• Var inte rädd för att be om hjälp och att ta hjälp när den bjuds.
  
• Känn inte att du måste skynda dig. Avsätt mer tid än du kanske
  behöver.
  Att koncentrera sig på vad man gör brukar hjälpa.
• Spar mer krävande uppgifter till en tid på dagen då du vanligtvis
  mår bättre.
• Ordna så att andra hjälper dig med uppgifter du finner alltför svåra.
  
• Undvik att bli överstimulerad. Alltför mycket buller och aktivitet
  kan skapa oro och förvirring.
• Om du blir frustrerad när saker inte går som du vill, lägg skulden
  på sjukdomen,
  inte på dig själv.
• Skriv ner saker. Gör listor över vad du ska göra, använd en
  almanacka och ta för vana att kolla i denna regelbundet.
  Gör anteckningar om var du förvarar saker och ting.
  En väggalmanacka kan vara bra att ha.
• Ha en ”fusklapp” med dig med personliga data (kanske utan din
  adress) och namn på personer som kan kontaktas om du behöver
  hjälp och deras telefonnummer.
• Gör upp rutiner för din dagliga verksamhet. Det brukar hjälpa
  att göra saker enligt ett visst ”schema”.
• Bestäm var du förvarar viktiga saker som pengar, nycklar,
  glasögon och linser.
  Lägg dessa saker på samma plats varje gång. Gör en lista på
  var du förvarar dem.
• Sätt etiketter på garderober, byrålådor och kartonger så att du
  kommer ihåg vad de innehåller.
• Ha en lista med viktiga telefonnummer invid hemtelefonen där
  du kan se dem. Programmera in dessa nummer i hemtelefonen
  och i mobilen.
• Om du tar medicin använd en doseringsask så att du lättare
  kommer ihåg när du ska ta och om du tagit medicinen.
• Be någon eller några vänner ringa dig regelbundet och tala om
  när något händer.
  Det blir som en talande kalender och kan vara både trevligt och
  till stor hjälp.
• Att prenumerera på en dagstidning är ett bra sätt att hålla sig
  ajour med vad som händer och vilken dag det är.
• Tag hand om dig – att vårda sin kropp är viktigt. Ät sunt,
  motionera regelbundet.
  Var noga med att ta de mediciner du ordinerats.
• Vårda din mentala hälsa. Försäkra dig om att ha någon att samtala
  med om dina känslor kring sjukdomen. Om du är nedstämd eller
  har andra bekymmer kan din läkare eller Alzheimerföreningens
  kontaktperson vara till hjälp.
• Underhåll ditt sociala nätverk. Träffa dina vänner och fortsätt gå
  på olika evenemang. Om någon vän verkar tycka det är svårt att
  veta hur han eller hon ska bemöta dig,
  låt dem inte glida ifrån dig. Förklara att du fortfarande har behov
  av att träffa dem även om de kanske tycker det känns konstigt
  i början.
• Underhåll kunskaper och färdigheter du har och samarbeta med din
  familj och din läkare om hur du kan anpassa aktiviteterna till dina
  ändrade möjligheter.
• Fortsätt med dina hobbies. Kanske har du nu tid ta upp någonting
  du alltid velat göra men tidigare ej hunnit.
• Dela kunskaper om sjukdomen med anhöriga och vänner.
  Bjud in dem att delta i upplysningsprogram och i stödgrupper.
  

Dessa tips är några av alla saker du kan göra för att underlätta ditt liv som
demenssjuk. Demensjukdomen kan drabba olika individer på olika sätt.
Varje person behöver finna sitt sätt att bäst hantera sin situation.

Om du har synpunkter på eller ideér kring detta var snäll och kontakta
Alzheimerföreningen.