Nya klargörande data från svenska SATS-
studien presenteras för första gången
den 30 november på Läkarstämman
i Göteborg.
Studien är världens största naturalistiska
behandlings och upp-följningsprogram
vid Alzheimers sjukdom.
De nya data som nu presenteras gäller
läkemedlet Exelon, som är den tredje
så kallade bromsmedicinen som nu
studerats. Även Exelon visar på bättre
effekt än väntat.

– De senaste åren har det varit en livlig debatt om behandlingseffekten
med kolinesterashämmare (s.k. bromsmediciner) har effekt
vid Alzheimerssjukdom.
Sjukdomen orsakar stort lidande för patienten och deras anhöriga.
Demenssjukdomar är den mest kostsamma sjukdomen i Sverige.
Dessa kostar 40 miljarder årligen, vilket mot- svarar lika mycket som
all cancer-, hjärta- kärl- och strokevård tillsammans.

– Genom att sätta in behandling tidigt och följa patienten i ett strukturerat
uppföljningsprogram kan patienterna bo kvar i sitt hem med ökad livskvalitet
längre och därigenom minska samhälls- kostnaderna, säger Lennart Minthon.

Ett nätverk av mer än tio minneskliniker i Sverige följer sina Alzheimer-
patienter på samma sätt över tre år, från Kalix i norr och Malmö i söder.
Detta nätverk går under namnet ”Swedish Alzheimer Treatment Study”
(SATS-gruppen) och har nu studerat alla kolinesterashämmarna:
Aricept, Reminyl samt nu även Exelon.

Bakgrund

Bakgrunden till att SATS-gruppen startade var att de av läkemedelsbolag
initierade studier är korta, sex till tolv månader, och har många exklusions-
parametrar, vilket innebär att endast ca var tionde patient kan ingå i
dessa studier. SATS-gruppen vill verkligen visa hur dessa läkemedel
fungerar på ”vanliga” svenska patienter som drabbats av sjukdomen.
Varje patient knyts till en läkare och sjuksköterska för att
öka tryggheten och tillgängligheten.

SATS-gruppen har insamlat data från över 1.000 patienter som behandlas
med Aricept, Reminyl eller Exelon. SATS-studien är världens största
naturalistiska
behandlings- och uppföljningsprogram.

Första data på Exelon på Läkarstämman

För första gången presenteras den 30 november nya SATS data på Exelon
behandling. Gruppen presenterar resultaten från de första 217 patienterna
som fått behandling i två år följs. Patientern upp var sjätte månad med
minnestester (MMT och ADAS-cog), ADL funktioner, global bedömning,
medicinering samt anledningen till att patienter avslutas i studien.
Denna första presentation visar minnesförändringen över
en tvåårsperiod.

Ansvarig för SATS programmet är docent och överläkare Lennart Minthon
vid Neuropsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Bättre effekt än väntat

Minnesfunktionen hos patienterna i studien var närmast oförändrad.
De försämrades endast 1,9 poäng i medeltal på MMT testet och 3,2 poäng
på ADAS-cog test vilket är betydligare mindre än förväntat. Det är
signifikant bättre än resultaten man ser hos obehandlade patienter
där man normalt ser en försämring med 4-8 poäng över två år på
MMT testet samt 8-18 poäng på ADAS-cog test.

Detta resultat innebär att patienterna fungerar bra på behandling över
lång tid. 56% av patienterna var kvar i behandling efter två år,
motsvarande siffra från andra studier är mellan 20-59%.
Vanligaste orsaken till att gå ur behandlingsprogrammet är att patienten
flyttar till demensboende. Patienterna har i medeltal 3 övriga läkemedel
där den vanligaste är hjärta-kärl samt blodtrycks medicinering.
Resultaten kommer snart i detalj att presenteras i vetenskaplig tidskrift.

Hälsoekonomi

SATS gruppen planerar nu att även studera hälsoekonomiska data från
uppföljningsprogrammet på över 1 000 patienter. Det är viktigt att klarlägga
eventuella hälsoekonomiska effekter av behandling, då kostnaden för
demenssjuka är så hög.

– Den nyligen publicerade SBU rapporten om demenssjukdomar betonade
vikten att kunskapen om naturalistiska långtidseffekter är begränsade.
SATS nätverket har här en stor och viktig uppgift att fylla genom att ta
fram kunskap från denna stora svenska studie, säger Lennart Minthon.

Fakta

Cirka 180.000 personer i Sverige är drabbade av demenssjukdom.
Drygt 100.000 har Alzheimers sjukdom.

Sjukdomen innebär en smygande försämring av minnesfunktioner,
därefter läs- och skrivsvårigheter samt försämrad språkförståelse.
Praktiska svårigheter såsom att klä sig samt hitta i sin omgivning.

Nervcellerna i tinningsloben och hjässloben dör med ökad hastighet.
Kunskapen om denna nervcellsdöd har ökat dramatisktde senaste
åren och nya läkemedel testasför att kunna ”bota sjukdomen”.

Ytterliggare information
Lennart Minthon
Docent och chefsöverläkare
Neuropsykiatriska kliniken
Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Tel 040-334035, 0706-550612