top1
top2
minnesgåva
alzheimerföreningen
bli medlem
index
Utbildning
Tidningen
Bli medlem och få Alzheimertidningen
Läs mer
Utbildning

Svenskt register för Beteendemässiga
och Psykiska Symptom vid Demens

www.bpsd.se
Skaffa en generalfullmakt

Se i god tid till att både man och hustru
har rätt att disponera alla konton.
En generalfullmakt ger partnern/vuxna
barn rätt att sköta i princip allt åt full-
maktsgivaren. Den behöver inte bevittnas, men för att skapa större
trovärdighet är det bra om två vittnen
intygar att den ger uttryck för
fullmaktsgivarens vilja.
Här kan du ladda ner en blankett:
www.webbkontoret.se/dokument/
generalfullmakt.pdf

Taggisar
I en ICE Taggisar sparar du enkelt
kontaktinformation till anhöriga samt
information om viktiga mediciner och
sjukdomar.
www.taggisar.se
Bort Med skammen
Om demens
och att vara anhörig
www.bortmedskammen.blogg.se/
Forskare hoppas på
Alzheimersvaccin


Två läkemedelsstudier i Malmö ger
hopp om ett verkningsfullt vaccin.
Malmöbon Rolf Zieger får behandling
mot sjukdomen.


Läs mer

Hund och gps ger stöd
när minnet sviker


Läs mer
Din rätt till vård och
omsorg – en vägvisare
för äldre

Ladda ner PDF-dokument
Nationella riktlinjer 2010
för vård och omsorg vid
demenssjukdom

Ladda ner PDF-dokument
Nationella riktlinjer för
dig som har en demens-
sjukdom och för
dina närstående.

Ladda ner PDF-dokument
gapet

Gapet – ett nätverk
för anhöriga till sjuka

maria cavalli
Maria Cavalli har startat
webbtjänsten Gapet, ett
socialt nätverk för anhöriga.

Visionen är att minska gapet
mellan anhöriga och ge dem
information och kontakter via nätet.

Läs mer

Besök www.gapet.se

Samtalsgrupper

Ersta

Ersta diakoni erbjuder sedan
2008 samtalsgrupper
för personer som
nyligen fått en demensdiagnos,
och andra som berörs
av sjukdomen.


Läs mer


Ersta

Genom ett nytt och unikt sam-
arbete mellan Ersta Sköndal
högskola, Ersta diakoni/Ersta
kyrka erbjuder vi en
subventionerad
uppdragsutbildning om
livsåskådning och identitet
vid demens.
Utbildningen syftar till att stärka
personer med demenssjukdom
i deras upplevelse av personlig
identitet och värde.


Läs mer

Tips på hur man möter de dagliga utmaningarna

   
print Skriv ut sidan  
   
Tvättning och personlig hygien
Påklädning
Toalettbesök och inkontinens
Matlagning
Att äta
Att köra bil
Alkohol och cigaretter
Sömnstörningar
Upprepade frågor och upprepat beteende
Efterhängsenhet
Att förlora personliga egendomar
Hallucinationer och inbillningar
Sexuella förhållanden
Olämpligt sexuellt beteende
Irrfärder
Våld och aggressivitet
Depression och oro


Tvättning och personlig hygien

"Gör tvättsituationen till en trivsam, avkopplande och stressfri
aktivitet - inte en framtvingad rutin."

Någon som har demens kan glömma bort att tvätta sig, inte inse
behovet eller ha glömt hur man gör. I det läget måste du respektera
personens värdighet när du hjälper till.
Förknippa tvättningen med en aktivitet, som att gå på restaurang
eller besöka vänner, det kan uppmuntra personen att tvätta sig.
I stället för att tvinga personen att tvätta sig bör du försöka göra
det till en trivsam och avkopplande upplevelse.
Beröm och uppmuntra personen när han eller hon är nybadad,
i stället för att klaga på deras renlighet. Det kan vara lättare att
duscha än att bada i badkar. Men om personen inte är van att
duscha kan det kännas oroväckande och då är det bättre att låta bli.

Förenkla tvättningen och låt personen göra så mycket som möjligt
själv utan hjälp. De kan vara medvetna om att de behöver tvätta sig,
men har glömt hur man gör. Påminn dem varsamt om vad de ska
göra under tiden som de tvättar  sig själva. Om personen verkar
generad under tvättningen kan det hjälpa att täcka över vissa delar
av kroppen. Om personen vägrar att tvätta sig kan du försöka lite
senare när humöret kan ha svängt. Om tvättningen hela tiden ger
upphov till problem, skaffa hjälp och låt någon annan göra det.
Tänk också på säkerheten. Det kan vara blött och halkigt i ett badrum,
så använd räcken, halkfria mattor eller en extra stol. Det kan bidra
till att motverka olyckor.

upp


Påklädning

"Gör påklädningen till en trivsam och gemensam aktivitet."
En person med demens glömmer ofta bort hur man klär på sig och
inser inte när det är dags att byta kläder. Använd påklädningen som
ett lätt sätt att hålla personen aktiv och hjälpa denne att behålla sitt
oberoende och sin självkänsla.
Låt påklädningen ta gott om tid och se till att miljön är lugn och varm.
Om personen kämpar emot kan du lägga kläderna i den ordning de ska
sättas på eller verbalt föreslå vilket plagg personen ska sätta på sig.
Allt eftersom sjukdomen fortskrider kan du behöva räcka personen de
kläder som ska tas på och förklara hur man gör eller hjälpa till att ta på dem.
Vissa klädesplagg är lättare att ta på än andra. Använd överdelar med
vid hals, rymliga och bekväma byxor och halkfria skor som är lätta att
ta på, eftersom de underlättar påklädningen. Försök se till att personen
med demens trivs i de utvalda kläderna och låt dem vara med och välja.
upp


Toalettbesök och inkontinens

"Förvirring orsakar ofta inkontinens, så låt inte personen dricka för
stora mängder, märk ut toalettdörren med skyltar och klä personen
i lösa kläder."

Personer med demens kan förlora förmågan att inse när de behöver
gå på toaletten, var toaletten är eller hur man gör. Inkontinens beror ofta på
förvirringen, men kan också bero på andra saker, så inhämta därför råd från
sakkunniga, t ex på vård- centralen .

Det finns olika åtgärder att vidta för att minska risken för olyckor.
Låt inte personen dricka stora mängder sent på kvällen och gör upp ett
schema för toalettbesöken, till exempel regelbundet under dagen och före
sänggåendet. Om personen går på toaletten ofta minskar risken för olyckor.
Nattetid kan det vara bra att väcka personen regelbundet och föreslå ett
toalettbesök. Kom ihåg att en person med demens lätt kan bli förvirrad
och behöver hjälp att gå på toaletten, i synnerhet om den ligger en bit ifrån
sovrummet. Ett nattkärl bredvid sängen kan vara bra att ha i nödfall.

Märk ut toalettdörrarna i huset med skyltar i ljusa färger och stora bokstäver
och lämna dörren öppen så att det är lätt att hitta till toaletten. Tänk slutligen
på att använda kläder som är lätta att ta av, eftersom det underlättar
toalettbesöken. Huden kan ta skada om den utsätts för urin under en tid,
så se till att personen med demens duschar eller tvättar sig varje dag.
Om du inte kan duscha personen direkt efter en olycka, kan du använda 
våtservetter för att rengöra huden och alltid ha med extra kläder.
Inkontinens innebär mer arbete för dig som vårdgivare, och kan vara både
jobbigt och motbjudande. Dessa känslor är fullt förståeliga och det är viktigt
att du kontaktar någon som du kan prata med om problemet och om dina
känslor. Den läkare eller sjuksköterska du har kontakt med och
medlemmarna i olika stödgrupper har alla träffat på dessa problem
tidigare och kan ge dig hjälp och stöd.
upp


Matlagning

"Förmågan att laga mat kan vara borta."
Gör en bedömning av hur bra personen är på att laga mat själv.
Det är viktigt att de behåller sitt oberoende så länge som möjligt, men
deras hälsa får inte lida.
Dålig fysisk hälsa, till följd av demens, kan leda till att personen gör sig
illa genom att bränna sig eller skära sig under matlagningen. Genom att
installera säkerhetsprodukter och ta bort alla vassa verktyg från köket kan
du minska riskerna för skador. Personens förmåga att laga mat kan minska
under de senare stadierna av demensen.
Det kan vara svårt för dem att ge upp den rollen, om de är vana att ta
hand om sig själva, sina familjer eller sin partner. Så försök att göra
matlagningen till en trivsam aktivitet som ni gör tillsammans.
Oförmågan att ta hand om sig själv leder till problem om personen bor
och lever ensam och riskerna för skador ökar. Se till att personen har
tillgång till måltider eller en måltidsservice och kontrollera att personen
äter tillräckligt näringsrik mat.
upp


Att äta

"Det är viktigt att äta! Skaffa hjälp om det är svårt."
Personer med demens glömmer ofta bort att de har ätit, eller hur man
använder bestick. Du kan behöva påminna personen hur man äter.
Du kan eventuellt föreslå en sked i stället för kniv och gaffel. Be läkaren
att hjälpa dig att få kontakt med en arbetsterapeut, som kan berätta mer
om olika måltidshjälpmedel.
Det är lättare att äta plockmat och mindre kladdigt. Du kan också skära
maten i små bitar för att förebygga att personen sätter i halsen. Påminn
personen att äta långsamt och tänk på att de kanske inte känner värme
eller kyla och skulle kunna bränna sig på varm mat eller dryck.

Allt eftersom sjukdomen fortskrider kan fysiska problem uppstå, som att
de inte kan tugga ordentligt eller svälja. Du kan behöva servera en sak
i taget under en måltid för att göra det lättare att äta. I de senare stadierna
av demensen kan personen behöva bli matad och du kan också behöva
mosa maten eller bara servera flytande föda.
Om personen har svårt att svälja kan du behöva konsultera en läkare för
att lära dig en teknik som stimulerar sväljreflexen.
upp


Att köra bil

"Att köra bil är en symbol för oberoende, så tänk på hur du tar upp
ämnet om att sluta köra."

Personer med demens kanske inte längre är medvetna om att de har sämre
bedömningsförmåga och att de reagerar långsammare. Det finns forskning
som tyder på att vissa personer fortfarande kan köra bil i sjukdomens tidiga
stadier, men den här förmågan kan lätt försvinna. Det här kan vara svårt
att prata om, så du bör tänka dig för när du tar upp det.
Diskutera ämnet försiktigt med personen och föreslå att ni använder
allmänna färdmedel i stället för att köra. Om personen har slutat köra kan
du försöka behålla hans eller hennes oberoende genom att föreslå att ni
t ex försöker få tillgång till färdtjänst.
Om bilkörningen fortsätter att vara ett problem kan du överväga att sälja
bilen om du inte behöver den själv. Då slipper personen med demens hela
tiden påminnas om bilen. Om du själv behöver en bil, kan du gömma
nycklarna där de är svåra att hitta eller föreslå att du skjutsar personen.
Om du inte kan förmå personen att låta bli att köra bil, kan du behöva fråga
läkaren eller ordna så att körkortet dras in. Olika länder har olika regler för
när personer med vissa medicinska åkommor inte längre får köra, eller om
de måste göra om körkortsprovet. Kontrollera att du och personen följer de
regler som gäller där ni bor.
upp


Alkohol och cigaretter

"Övervaka personens alkoholintag och rökning för att undvika olyckor."
Det finns inga restriktioner för personer med demens att dricka måttliga
mängder alkohol, så länge de inte äter medicin som förhindrar det. Men de
kan glömma att de nyss drack en drink och ta en till. Det kan leda till att
personen dricker mycket och blir berusad eller ohanterlig.
Försök i sådana fall att minska mängden alkohol som dricks, antingen
genom att minska antalet flaskor i barskåpet eller genom att tömma eller
späda ut vissa av dem. Det kan också vara bra att distrahera personen
med en annan aktivitet, så att de inte tänker på att dricka.

Cigaretter innebär större fara på grund av brand- och hälsorisken. Övervaka
alltid personen när han eller hon röker, eller försök avråda från rökning
helt och hållet. Se till att de har på sig brandsäkra kläder och att möblerna
är brandsäkra. Det kan vara klokt att installera en rökdetektor som kan
förvarna vid fara.
upp


Sömnstörningar

"Om du ökar mängden aktiviteter dagtid och avråder personen från
att sova på dagen, kan det hjälpa personen att sova på natten."

Personer med demens kan vara oroliga på natten och störa familjen.
Personer med demens kan tappa tidsbegreppet och inte längre märka
skillnad mellan natt och dag. Det kan vara det du som vårdgivare upplever
som jobbigast.
Det första du ska göra är att skapa rutiner för att personen med demens ska
ha något att göra. Försök hålla honom eller henne upptagen och aktiv så
mycket som möjligt och avråd från att sova under dagen. Långa promenader
håller personen sysselsatt under dagen och bidrar till bättre nattsömn.
Låt inte personen äta en stor måltid på kvällen, efter dagens alla aktiviteter,
utan se till att kvällarna är lugna och avkopplande. Se till att personen har
det så bekvämt som möjligt när det börjar bli sängdags med ett varmt och
inbjudande sovrum. Om personen inte kan sova trots dina praktiska åtgärder
kan du behöva använda sömntabletter för att orka. I allmänhet bör man
undvika att ge personer med demens sömntabletter. Din läkare kan ge råd
om vilka åtgärder som är bäst.
upp


Upprepade frågor och upprepat beteende

"Upprepade frågor till följd av minnesproblem ger en allmän känsla av osäkerhet."
Demensen kan göra att personen på ett ögonblick glömmer vad de har sagt
eller gjort, vilket gör att de kan upprepa sina frågor och sitt beteende.
Det kan skapa irritation hos dig som vårdgivare.
I stället för att svara på frågan om och om igen, kan det hjälpa om du säger
att allt är bra och försöka göra så att personen känner sig säkrare. Det kan
hjälpa att skriva ned svaret. Om samma fråga kommer upp igen kan du visa
det skrivna svaret för personen. Försök distrahera personen genom att byta
ämne eller med en kram, om det passar.
upp


Efterhängsenhet

"Efterhängset beteende kan vara svårt att hantera.
Försök med minneshjälpmedel eller olika aktiviteter eller anlita någon som
kan komma och vara med personen så att du får ta en paus."

Personen med demens kan bli extra beroende av dig och följa dig överallt.
Det kan vara frustrerande, svårt att hantera och göra att du inte har något
privatliv. Personen kan bete sig så på grund av en osäkerhetskänsla och en
rädsla för att du inte ska komma tillbaka.
När du går ifrån en person med demens är det viktigt att du säger att du
kommer komma tillbaka. Om det behövs kan du skriva ned den informationen
åt personen. En annan metod är att ge dem något som upptar deras
uppmärksamhet när du går iväg.
Om du behöver mer utrymme och tid för dig själv kan du anlita någon som
kommer och är med personen. Det kan vara någon från en supportgrupp, 
en familjemedlem, en vän eller en personlig assistent från kommunen.
Hur du än löser detta, får du en chans att koppla av utan att behöva vara
orolig för personen. Sådana pauser kan göra det lättare för dig att orka
ta hand om en person med demens.
upp


Att förlora personliga egendomar

"Bråka inte om försvunna föremål, de återfinns oftast när man söker efter dem."
En oundviklig del av demensen är att personerna glömmer var de ha lagt
föremål. Det beteendet orsakas av osäkerhet i kombination med en känsla
av att ha förlorat kontrollen och att ha tappat minnet. I vissa fall anklagar
personen dig eller någon annan för att ha tagit föremålen som är borta.
Det är oerhört viktigt att du besvarar anklagelserna utan att konfrontera
personen och utan ilska. Börja alltid med att hålla med om att föremålet är
borta och hjälp till att söka efter det. Det är lönlöst att börja argumentera
över förlusten och leder bara till att både du och personen blir upprörda.
Vad som ofta inträffar är att när föremål "försvinner", gömmer personen dem
någonstans för att de inte ska försvinna igen. Sedan glömmer de bort gömstället.
Om du letar noga hittar du säkert gömstället, så sök där först när något
har försvunnit.
Du bör se till att ha kopior av viktiga föremål som nycklar, glasögon och
viktiga papper. Försök att inte ha så mycket värdesaker och pengar hemma.
Det minskar risken för stöld. Kontrollera också alla papperskorgar innan du
tömmer dem för att undvika att slänga bort något av misstag.
upp


Hallucinationer och inbillningar

"Hallucinationer och inbillningar är verkliga för personen, så ta itu med dem
och avfärda dem inte."

Det är inte ovanligt att en person med demens upplever hallucinationer eller
inbillningar. Om de upplever en hallucination kan de se eller höra saker som
inte finns där, de kan t.ex. se någon vid sängens fotända eller höra röster
i rummet. Avfärda inte den upplevelsen, men distrahera personen genom att
rikta uppmärksamheten mot något som är verkligt i rummet. Hallucinationer
kan höra ihop med dålig syn, så det kan vara värt att besöka en optiker och
undersöka synen. Håll rummet väl upplyst så att personen inte misstolkar
det som händer. Prata också med läkaren om vilka mediciner som används,
eftersom de kan bidra till det här problemet.
En inbillning är en missuppfattning. Personen kan till exempel tro att han är
i fara eller hotas av vårdgivaren. För dem själva är den här inbillningen
verklig och skapar rädsla och det kan leda till att de beter sig på olika sätt
för att skydda sig själv. Bråka inte om sanningshalten i det de upplever,
men försök lugna dem och trösta dem när de är rädda. Om du pratar lugnt
med dem och håller deras händer kan de lugna ned sig och komma tillbaka
till verkligheten.
upp


Sexuella förhållanden

"Dra dig inte för att diskutera detta och andra liknande ämnen med personer
som har utbildning i att lyssna och hjälpa till."

Vissa par kan fortsätta med ett tillfredsställande sexuellt förhållande, men
demensen kan förändra personens inställning. Att varsamt smekas och kramas
kan vara tillfredsställande för båda, och ett sätt att märka om personen har
förmåga eller intresse av att gå längre. Det är klokt att ha tålamod. Personen
kanske inte reagerar på samma sätt som tidigare eller kan tyckas tappa
intresset. Det motsatta kan också inträffa. Personen kan kräva överdrivet
mycket sex eller bete sig på ett sätt som känns obekvämt för dig. Om det är ett
problem, kan du överväga att sova i ett eget sovrum. Om det är en permanent
lösning eller inte är ett svårt beslut att fatta, men något du måste ta ställning
till om det behövs. Du kan känna skuld inför dina eller din partners behov.
Sök hjälp från andra vård givare eller personer i vården som du litar på och
dra dig inte för att diskutera detta och annat i samband med detta med en
person som har utbildning och som kan förstå och hjälpa dig. I vissa länder
finns det personer som är specialutbildade i det här området, som psykologer,
socialarbetare eller terapeuter som kan ge råd och vägledning.
upp


Olämpligt sexuellt beteende

"Kom ihåg att behålla lugnet, undvik konfrontation och distrahera personen
med en annan aktivitet."

Personer med demens kan uppvisa olämpligt sexuellt beteende, men det
inträffar sällan. De kan klä av sig offentligt, smeka sig själva eller röra vid
någon annan på ett olämpligt sätt.
Försök att inte överreagera och glöm aldrig bort att det är en effekt av sjukdomen.
Att distrahera personen med en annan aktivitet  kan vara ett bra sätt att avväpna
en situation. Om personen tar av sig kläderna ska du lugnt, snabbt och varsamt
hindra denne och uppmuntra till en annan aktivitet.
upp


Irrfärder

"Om personen är försvunnen bör du söka hjälp omedelbart och inte dröja
med att ringa polisen."

Det här är ett oroande problem som ska åtgärdas. Personen med demens kan
vandra omkring hemma eller lämna huset och vandra runt i grannskapet.
Om det går bör du hindra personen från att lämna huset utan att du märker
det, genom olika säker hetsåtgärder i huset.
Säkerheten är viktigast när personer med demens är ute och rör på sig på
egen hand. Se till att de har ID-handlingar med sig och ha ett aktuellt fotografi
av dem ifall de skulle försvinna.
Om personen försvinner ska du larma grannar, vänner och polisen omedelbart.
Det kan vara bra att förvarna polisen i förväg om personens tillstånd och att de
kan komma att försvinna. Börja med att söka i de butiker som personen brukar
besöka för att utesluta dem.
När ni hittar personen, konfrontera inte honom eller henne och visa inte att
du är arg – prata lugnt och kärleksfullt. Det är inte deras fel utan ett problem
som hör ihop med sjukdomen.
upp


Våld och aggressivitet

"Våld och aggressivitet orsakas av sjukdomen."
Ibland kan personen bli arg, aggressiv eller våldsam. Det är inte personligt
riktat mot dig, utan en del av sjukdomen. Det finns många anledningar till att
en person med demens kan känna sig arg. De kanske inte vill ha hjälp med
saker de förr gjorde själva och de kan bli frustrerade för att de inte klarar av
vissa saker. Dessa kortsiktiga förändringar inträffar av flera olika anledningar,
som att personen förlorat sin känsla av social kontroll och sitt omdöme, sin
förmåga att känna sig trygg med att uttrycka negativa känslor och förmågan
att förstå andra personers handlingar och beteende. Det kan därför vara bra
att ta reda på och undvika orsakerna till vissa oönskade reaktioner.
Behåll ditt lugn om personen känner sig arg, aggressiv eller våldsam och
försök att inte visa om du blir rädd eller orolig. Ge personen utrymme och
försök locka honom Det här är något av det svåraste du som vårdgivare
ställs inför och om personen ofta är våldsam måste du söka hjälp. Prata
med någon som kan stötta dig och prata med läkaren om hur personen
ska behandlas.
upp


Depression och oro

"Depression är ett allvarligt tillstånd som dock går att bota, så skaffa hjälp
och råd om hur du ska hantera det."

Personen med demens kan bli deprimerad och dra sig tillbaka, bli olycklig
och prata och tänka långsamt. Demens är en invalidiserande sjukdom och
det är förståeligt att en person med demens blir deprimerad ibland, så förvänta
dig inte att personen ska hämta sig från en depression omedelbart.
Depression och oro kan påverka de dagliga rutinerna och intresset för mat,
vilket kan leda till försämrad hälsa. Det är nödvändigt att personen får extra
mycket kärlek och stöd under dessa perioder. Kontakta personens läkare,
som kan hjälpa till och remittera er till en terapeut, psykolog eller psykiater.
Ta detta problem på allvar och skaffa hjälp.
upp

Facebook
Gratis telefonrådgivning
Gratis telefonrådgivning
Våra samarbetspartners


Blomsterfonden
 
Röda Korset Djursholm

Johanniterhjälpen

Ersta diakoni

alzheimersinfo

Alzheimersinfo.se

En hemsida för patienter
och anhöriga.
alois assistans
ALOIS assistans
riktar sig till dig med demens
eller någon annan neurologisk
sjukdom eller skada och som är
i behov av personlig assistans.
alzheimer.bloggo.nu/
Yvonne Kingbrandt,
född 1953, fick diagnosen
Alzheimers sjukdom 2008.

Läs hennes blogg >>
Alanna Shaikh:
Hur jag förbereder mig på
att få Alzheimers

Taggisar


Se filmen >>

Seniorval
 
På hemsidan Seniorval.se hittar
du boende och omsorgstjänster
för seniorer över hela landet.
Du får även tips och guider samt
kan ta del av reportage för
inspiration.
Läs mer på www.seniorval.se
Vad är alzheimer?
Swedish Brain Powers ledare
Bengt Winblad förklarar...


Vad är alzheimer?


Se filmen >>

Sjuka hjärnceller och
hårdkokta ägg…

Swedish Brain Power-medlemmen
professor Patrik Brundin förklarar
på molekylär nivå vad sjuka
nervceller och hårdkokta ägg
har gemensamt...

Sjuka hjärnceller och  hårdkokta ägg…


Se filmen >>


forum
alzheimersinfo


En levnadsberättelse i ord och bild

Var är jag född. Hur jag vill ha det nu.
En berättelse att fylla i och som
kan följa genom demenssjukdomen.
Häftet är gjort i 2 delar med
förtryckta rubriker/frågor.
Del ett ska ligga framme för att
läsa och minnas.
Del två ska förvaras under sekretess.
Här finns praktiska och medicinska
uppgifter samt svåra händelser i livet
som kan skapa förståelse till ett udda
beteende.

Författare/illustratör Lena Broman.

Läs mer och beställ på
http://www.lenabroman.se/
levnadsberattelse.html

Sven Wollter stöder
Alzheimerföreningen!
Det var en smärtsam
upplevelse när min
egen mamma blev
demenssjuk.

Läs mer
sven
sitekarta
sitekarta

Senast uppdaterad: 28 August 2012
.
Alzheimerföreningen i Sverige • Box 197, 211 00 Lund • Tel 046-14 73 18 • Fax 046-18 89 76 • info@alzheimerforeningen.se